Kom hem från jobbet idag och möts av min lille(store) kille som har ett stort leende i hela ansiktet. Jag anade vad som hade hänt under eftermiddagen eftersom jag såg cykeln utanför UTAN stödhjul... Ja, det var så, han hade ju lärt sig cykla! Genast ut på cykelvägen bakom huset och lite svårt med starten pappa fick hjälpa och sen bar det iväg... Han cyklade det snabbaste han kunde, cool som få. Så mallig, sen parkerade han cykeln vid en bänk längre bort och satt där och väntade tills vi kom och kunde sätta igång honom igen! Snyft, snyft... stora killen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar