tisdag, september 30, 2008

Nu ska jag snart bänka mig

framför tvn, Desperate Housewifes börjar om 12 minuter. Hinner springa ner till tvättstugan och sätta på en jeans-tvätt...

Smaskiga muffins som jag bakade ikväll


när min goa lilla vän L kom på besök. Håll till godo!


Äppel och kanelmuffins
Ca 6 stora eller 10 små muffins

Muffinssmet:
3 1/2 dl vetemjöl
1 1/2 tsk bakpulver
1/4 tsk salt
125 g osaltat smör, rumstempererat
1 3/4 dl strösocker
2 ägg
1 1/4 dl mjölk
2 tsk vaniljextrakt eller vaniljsocker
2 äpplen, skalade och skurna i klyftor

Kanelfyllning:1 1/4 dl vetemjöl
3/4 dl strösocker
60 g smält smör
2 msk malen kanel
Blanda alla ingredienserna till kanelfyllningen och ställ åt sidan.

Blanda de torra ingredienserna utom sockret i en stor skål och ställ åt sidan. Vispa smör och socker pösigt med en elvisp och tillsätt äggen, ett i taget. Blanda i mjölken, vaniljen och de torra ingredienserna i äggblandningen. Fyll pappersklädda formar till hälften med muffinssmet och strö kanelfyllningen över smeten. Fyll formarna nästan upp till formkanten med resten av smeten. Tryck ner äppelklyftorna till hälften i smeten. Grädda sedan 25-30 min i 175°C för stora muffins och något kortare tid för mindre.



HM, fast nu när jag läser igenom receptet ser jag att jag gjorde nog lite fel med kanelfyllningen, jag strödde den liksom över och tryckte ner äppelbitarna genom den, här står det att man ska ha fyllningen i mitten, fattade ju inte jag, men det blev goda ändå, det blev liksom lite knaprigt :-) jättemumsiga i alla fall.

och L, ha nu en riktigt skön semester och allt kommer gå jättebra, ni kommer vara friska som nötkärnor och bruna som pepparkakor när ni kommer hem! Bamsekramiz

Sjukvården kompetent eller???

Man blir ju lite orolig, nu har vi varit många turer med den här jästrans knölen på Fs handled. Det har varit röntgen och det har varit ultraljud och besök på vårdcentralen och vid senaste besöket så bestämde läkaren på vc att det är nog bäst att vi tar bort den. Jaha, kommer upp på sjukan idag, och träffar en läkare på ortopeden och han säger att han vill absolut INTE operera på en sådan lite handled, de benen som knölen sitter förankrad i har inte vuxit klart än och det är ganska riskabelt plus att förmodligen så kommer han ta sönder den här blåsan själv om han ramlar och typ knäcker till den. Huva, hemska tanke... det var inget farligt utan den består av ledvätska och förmodligen har han fått ett brock på leden nångång och då har det läckt ut. Brrr...

Men hallå, efter alla dessa besök, det hade väl varit bättre om man hade fått komma till en specialist på en gång, hur mycket har inte detta kostat sjukvården, med alla tider hit och dit och sen blir det inget. Man blir ju mörkrädd...

måndag, september 29, 2008

Jag HATAR Doris och Knäckebröderna


Vi var i början av sommaren på en föreställning med ovannämnda barngrupp och köpte då (tyvärr) varsin skiva till ungarna. De har inte spelat annat sedan dess. Varenda j-vla kväll när de går och lägger sig så ska dessa skitskivor på. I början tyckte man ju att de var ju ganska roliga och så och L har ju lärt sig typ hela dialoger från skivan och kan dra för att muntra upp sura kompisar. Men att höra dessa sånger på breeedaste skaunska varje kväll, nu börjar det bli för mycket alltså.

Hm, gömma, förstöra, eller muta, vilket är bäst? Förstöra är jag nog lite för snål för, man är ju trots allt smålänning, men kanske gömma dem ett tag, nä, då tittar de på mig med sina hundögon och då mjuknar ju jag, får nog bli muta, det borde ju funka, kan ju köpa nån ny skiva kanske...

Ont - nej inte farligt


Träningsvärken som jag bävade så för igår är inte såå farlig idag, hoppas det inte blir mycket värre imorgon. R var så schysst så han redogjorde p åjobbet idag om mina och A-Cs bravader på boxingen, han sa att hans säljassistent skrattade så hon grät när han demonstrerade hur vi hade kämpat. Tycker det var lite taskigt.

Operation imorgon :-(

Kanske inte så allvarligt som det låter. F har haft en knöl på sin handled i något år sådär och nu ska den bort. Inte nu men i morgon i alla fall. Känns ju alltid lite olustigt att åka till sjukan med ungarna, man vet ju aldrig vad de hittar på, tvi, tvi, tvi, spottar tre gånger över axeln. Så idag har vi jobbat häcken av oss på jobbet, en jobbarkompis var sjuk och en annan hade det brunnit hos och sen jag då som ska vara borta i morgon. Men vi fick ihop det det någorlunda idag ialla fall, så mycket vi kunde inför morgondagens tidning.

söndag, september 28, 2008

Träningsvärk eller....???

Herregud, vad har vi gett oss in på??? Jag anmälde mig och min vän A-C på ett boxingpass i fredags, kände mig lite lagom kaxig, det kan väl inte vara så värst farligt heller! Vi har ju tränat ganska frekvent nu i nio månader, rätt vältränade är vi väl, det kanske inte syns utanpå utan inuti i alla fall. SÅ idag då var det dags... Började känna mig lite rädd när vi stod utanför och väntade på att gå in, alla var sådär jätte taggade och hade gått många gånger och visste precis hur det skulle gå till, utom vi..

När vi hade tagit de grejer vi skulle ha så var det dags för uppvärmning – joggning, runt salen samtidigt som man skuggboxades lite med olika "slag", uppercut, hm, jaha, såhär kanske, krok, oki, försöker väl lite här då, vågade inte kasta blicken mot spegeln en enda gång, kunde bara tänka mig hur löjlig jag såg ut, var ju för fasen svettig redan då på ryggen... Sen gick vi igenom diverse övningar och jag och A-C slog efter bästa förmåga, aktade oss noga för att inte dräma till varann, fast A-C var nog nära när hon tänkte på att det var jag som anmält henne, hehehe... Vi tyckte vi var jätteduktiga och vi körde järnet och sen rätt var det var kom tränaren M, fram och sa det är
jättebra tjejer, men ni behöver inte köra såååå hårt
???????? vaddå, hur ska vi köra då??? Vi var tvungna att fråga efter passet hur inte så hårt var och då visade han. Man skulle skutta runt lite och den som höll mitzarna skulle säga uppercut och sen studsa lite till och säga rakt osv, vi körde hela tiden... så pinsamt... men roligt... Nu tycker jag att det börjar göra ont i revbenen när jag andas, hm, det har gått 1 timme sedan passet och ontet kommer redan, hur ska detta gå?? Kommer jag upp ur sängen i morgon. En tjej som var där, hade tom egna handskar så hon var nog proffs, sa att
man kan inte ens hålla duschslagen dagen efter
, JAHA, det bådar ju gott inför morgondagen.

Skrikiga barn... finns det någon medicin?

Alltså jag tror jag blir galen snart. Ungarna är ute och hoppar studsmatta och de skriker och gapar hela tiden som värsta galningar. Gubben har skällt till på dem flera gånger, men det hjälper ju inte.
Tänk om man bara kunde ge dem typ nån hostmedicin som gör att de bara kan prata normalt och möjligtvis skratta. Det driver mig till vansinne. Grrrr...


Nu sitter jag här och håller tummarna för att min man inte ska ramla ner från taket, han är just nu uppe med högtryckstvätten i högsta hugg och tvättar bort mossa. Taket är alldeles grönt på ena sidan. Syns inte mer än när vi är inne och hälsar på hos vännerna som bor där, men ändå. Är kanske inte så snyggt och det går väl illa åt tegelpannorna med kan jag tänka. Men det är ju en sådan grej som en annan tycker att det gör väl inget, men absolut, det måste göras innan vintern annars så ramlar hela huset ihop låter det som när maken får bestämma. Så nu vattnas det för fullt. Blir väl dyrare vattenräkning än om vi hade bytte varenda panna på taket.

Det var det det

Nu är det gjort! Maratonvandringen är avklarad! Måste säga att vi har väldigt skötsamma ungdomar i den här staden, vi stötte väl på kanske 6 personer sammanlagt, fyra som ville ha vår uppmärksamhet och spelade jättefulla vid en skola och vid gymnesiet satt tre ungdomar och lekte med sina telefoner och delade typ en öl. Men tiden gick relativt fort och det var inte så jobbigt som jag tänkt mig. Vid två var vi iofs ganska möra i fötterna och det sitter i fortfarande, känns som om jag blivit överkörd över tårna ungefär. Nu är det bara att ladda inför boxingpasset ikväll. Huva, undra hur det ska gå??? Rapport kommer senare :-)

lördag, september 27, 2008

Lördagsmorgon och träning

Så skönt! Ungarna är på hockeyskolan med sin lilla pappa och jag passade på att gå på ett spinningpass, så skööönt. Uppe i tid och ätit frukost och allt. Nu väntar jag bara på att jag ska svettas färdigt så jag kan gå å duscha. Sen får vi se vad lördagen innehåller! (ja förrutom nattvandringen då, men jag vill helst inte tänka på den)

fredag, september 26, 2008

Men gud vad jag blivit duktig på att STÄDA!

Har blivit riktigt flitig, innan har jag varit lite lat och städat mest för att det ska komma någon, men nu sista månaden, jag har städat alldeles frivilligt för mig själv för att känns skönt att slippa tokstäda innan gästerna kommer. Slippa slänga ner sista skiten som ligger på bänken och skräpar i någon låda nånstans som glöms bort och som aldrig kommer fram igen. Känslan är rätt skön faktiskt! :-) Nu sitter jag här och väntar tills jag samlat lite ork och tappa upp vatten till skurhinken för nu ska det torkas golv! :-)

Då böt vi bort barnvakten!

R ringde till mamsen och papsen igår och frågade ifall de blev hemskt ledsna ifall inte barnen sov över, och nej, det blev de inte :-) Så nu blir det pizza/film kväll hos kompisarna och sen traskar jag och A-C iväg framåt tio, när man börjar bli sådär lagom gosig och trött i soffan. suck... JAJAJA, vad är en bal på slottet när man kan nattvandra istället.

torsdag, september 25, 2008

:-(

Jaha, vad kul då, har man barnvakt och allt, ja då är man anmäld till att nattvandra istället, hur kul som helst. Precis det man vill göra sin lediga lördagskväll mellan kl 22-02, jippieeeeee. Ska bli såååå kul. Ska höra med mamma och pappa ifall de kan sova där någon annan kväll istället. Bläää, vad trist! Får väl vässa gympadojorna så man orkar gå i fyra timmar med, hela stan, fram och tillbaka. Tycker det är så dålig stil av de andra föräldrarna, att vi som har barn i småbarnsgruppen känner sig tvingade att ställa upp. Vi har ju redan gått en gång i våras! Fy på er! Visst när mina barn är så stora att de börjar drälla på stan då kanske man känner att jag man kan gå lite, men nu, mina barn dräller bara på sig när de äter än så länge, det är vad drällande de har för sig. Grrrr....

tisdag, september 23, 2008

Idag kände jag mig som en fjortis

Var på sonens första föräldramöte i förskolan och allt var jättemysigt och sådär och fröken jättego och fritidspedagogerna jättemysiga och sen var det samling i matsalen. Där pratade först rektorn och sen lite skolsköterska och bibliotikare och annat löst folk. 




OCH SEN




kom de från Kulturskolan




jättenördarna Allan, vuxna karlar, och börjar SPELA sina fula instrument, trombone och nån jävla klarinett och det var inte bra heller. Fick sånt skrattanfall så jag trodde jag skulle dö! Tittade på mitt sällskap och såg hur de gjorde sitt bästa för att hålla sig för skratt och då blev det ju ännu värre. Alltså skrattade inte högt, men jag satt och höll igen och det måste synts för jag skakade hela jag. Huva. Tårarna bara rann... fick låtsas att jag hört något kul av de andra föräldrarna. 

Fortfarande lite gråtig i ögonen känner jag. 

Men även hungrig känner jag oxå, måste nog ta en macka framför tvn. 

Tjingeling!

måndag, september 22, 2008

Mmmm,

godis är gott, sitter och snaskar upp ungarnas godis som de fick av farmor i helgen, fy på mej! (synd bara att det mest var hallonbåtar och sega fiskar, som jag absolut inte tycker om... 

Andra viktiga saker som hänt idag kan ju nämnas

att  jag nu ska gå ner i tid. Jag ska bara jobba 80%, har jobbat heltid mellan barnen och efter men nu kände jag att jag kommer aldrig orka... Så nu får jag sååå goa tider, åtta till halv sex måndag-tisdag, åtta till tretton onsdag-fredag utom var fjärde vecka då har jag jour på torsdagen och är därmed ledig fredagen, ska bli så skönt, trallalla... 

Ojdå, vad stor han blev nu då!!!


Kom hem från jobbet idag och möts av min lille(store) kille som har ett stort leende i hela ansiktet. Jag anade vad som hade hänt under eftermiddagen eftersom jag såg cykeln utanför UTAN stödhjul... Ja, det var så, han hade ju lärt sig cykla! Genast ut på cykelvägen bakom huset och lite svårt med starten pappa fick hjälpa och sen bar det iväg... Han cyklade det snabbaste han kunde, cool som få. Så mallig, sen parkerade han cykeln vid en bänk längre bort och satt där och väntade tills vi kom och kunde sätta igång honom igen! Snyft, snyft... stora killen.

söndag, september 21, 2008

Då har man hämtat kidsen då...

trodde jag skulle få en eftermiddag i soffan och slappa och titta på TV och bara viler mej. Nope, det hände ju inte... som vanligt när man åker och hälsar på svärisarna så tar det låååång tid... Mycket ska avhandlas och pratas om och naturligtvis var vi tvungna att åka förbi stugan en sväng innan vi kunde åka hem, nog för att jag kom hem med en liten påse kantareller, men ändå. Jag var ju trött, jag ville vila, jag ville ligga i min soffa i gillestugan och bara vara alldeles ifred, inte behöva vara trevlig och glad och ställa frågor om ditten och datten. Sen när vi ändå var på det hållet så kunde vi ju ändå hälsa på mina föräldrar oxå, klockan var väl lite över sex när vi kom dit och stannade lite mer än en timme så vi var inte hemma förrän kl 20.00 och då tog vi svängen förbi MC D och tog med kvällsmat hem... Jaja, jag ska bli den perfekta mamman som lagar hemlagat varje dag middagen står på bordet kl 17,00 och måltiden består av en perfekt balans enligt kostcirkelns alla principer. Nångång, ja, nångång ska jag vara den mamman, men inte idag...

Pappa såg väl ganska pigg ut (han har lungcancer, fick diagnos lagom till midsommar i somras, småcellig, har gått igenom sin sista cellgiftsbehandling och nu väntar vi på vad som kommer att hända) Nu känns det som det största problemet är att han har så mycket vatten i benen, det till och med blir vattenblåsor på fötterna, helt sjukt :-(  Men de blev ju så glada när vi kom, som mamma säger, ni kommer och lyser upp tillvaron lite... F tjatade sig till en övernattning oxå så på lördag ska de sova där istället... och det blir nog bra. Mamma vill så gärna ha dem och pappa med för den delen, det han orkar med, men det blir ju litet avbrott i det vanliga, han sitter eller ligger ju mest hemma själv när mamma jobbar och inte har någon att prata med mer än hunden, så lite umgänge med busiga barnbarn kanske är rätta medicinen. Nu oå onsdag skulle han få en rollator i alla fall så han kan gå ut lite och röra sig, har han bara något att hålla i så går det rätt bra. Usch, det känns så sorgligt, innan sommaren var ju allt frid och fröjd och sen bara ändras livet som ett slag på käften. 


Nähä, nu blir det häng framför tvn, en stund i alla fall, för jag lär väl somna så fort jag satt mig (eller lagt mig kanske jag skulle säga)

Nighty nighty

Jaha, då var jag här då....

*visslar* hm, tja kanske inte bästa dan att börja blogga, eller??? Jo, kanske ändå... sitter här och är lite, lite, lite trött och kanske (knappt att jag vill erkänna det för mig själv) lite bakis *viskar*... Trots flera försök att bota detta: 
  1. rejäl frukost; 
  2. legat i sängen och läst och sovit hela förmiddagen; 
  3. duschat länge och varmt, tvättade mig noggrant och omsorgsfullt;
  4. tagit på mig fräscha kläder, tom lite smink; 
  5. borstat tänder OCH tunga så jag nästan höll på att kräkas; 

...men jag är fortfarande trött och känner nästan kallsvetten krypa lite längs ryggraden. Och SNART ska vi åka till svärmor och svärfar och äta söndagsmiddag (samtidigt passar vi på att ta med oss ungarna hem som har sovit där i natt)... 
Anledningen till detta tillstånd är en väldigt trevlig 40-årsfest. Hade faktiskt jättekul och många roliga människor där och ett väldigt väldigt roligt band som spelade och spexade så det var väldigt lyckat. Jaja, har man haft så kul så kan man väl lida lite, eller...??? Nä nu kommer gubben hem med bilen, han har cyklat tvärs över hela stan för att hämta den, trodde att han skulle piggna till lite med en cykeltur, jag protesterade inte, hade jag gjort det så hade förmodligen JAG blivit tvingad till den där cykelturen , och det hade jag inte känt för, *jag trivs bättre här...*

Bye for now!